Wallenbergs parken med porträttbysten tillkom för att visa uppskattning till Saltsjöbadens grundare och främjare Knut A Wallenberg. Han var inte helt överens med sina bröder när han ihop med finansmannen Ernst Thiel beslöt att anlägga en badort och ett villa samhälle i denna skogsterräng där endast 75 personer bodde i torp och stugor. Marken förvärvades år 1889 av Erstavik och byggnation av järnväg, hotell, restaurang, friluftsbad mm startade i full fart. Hur lönsamt Saltsjöbaden blev framgår inte. Pengar tjänades bl a på försäljning tomter och bostadslån. Ekonomin för varje enskild del var inte så viktig på den tiden utan allt gick ner i samma ”påse”. Därför kunde anläggningar komma till och en hög service nivå hållas på allt som hotell, restaurang mm. Det skulle ju bli och blev en attraktiv bad och nöjesort för Stockholmare, utländska turister och sommargäster!
Knut A Wallenberg var inte bara en finansman och chef för Enskilda Banken utan under en tid även politiker och utrikesminister.
Bakom bysten på granntomten ligger en av Saltsjöbadens äldre byggnader Villa Snäckan. Den ritades av Kasper Salin och är en av de första patriciervillorna i Saltsjöbaden. Villan byggdes för familjen Casparsson och klar 1896. Fru Anna Casparsson blev känd när hon vid drygt 60 års ålder började brodera på allvar. Vid 84 års ålder hade hon sin offentliga debut utställning och vid 99 års ålder visades hennes brodyrer på en separatutställning på Moderna Museet. Anna Casparsson levde i huset till sin död och blev så när som på några dagar 100 år. Hon är idag representerad med sin konst på Nationalmuseum samt Moderna Museet.
